En finsk studie har tittat närmare på varför människor upplever njutning genom sorgsen musik. Ämnet är komplicerat och har krävt en kombination av biologiska, psykosociala och kulturella förklaringsmodeller, skriver Tuomas Eerola et al. i studien An integrative review of the enjoyment of sadness associated with music (Physics of life reviews, 23 november 2017; gratis tillgänglig).
Musik kan användas - medvetet eller omedvetet - för att genomföra något som studiens författare kallar "hedonic shift": lyssnarna lyfter sig själva ur ett deprimerat sinnestillstånd till ett ljusare och gladare. August Strindberg har beskrivit något liknande i en av sina texter. När han mådde dåligt tog han fram sin gitarr och började improvisera. Han började med låga toner och arbetade sig gradvis uppåt. Ju högre han stämde gitarren, desto högre steg också hans humör.
Eerola et al. har också undersökt finska folksånger och funnit en tydlig skillnad mellan västra och östra Finland. I väst går de flesta sånger i dur (blått på kartan); i öst i moll (rött på kartan). Detta korresponderar med dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar (större i öst) och med genetiska skillnader inom befolkningen, skriver Mari Tervaniemi i artikeln Pleasure of sad music – From descriptions toward explanations. Comment on “An integrative review of the enjoyment of sadness associated with music” by Tuomas Eerola et al. (Physics of life reviews, 12 mars 2018; kräver prenumeration).