Fredrik Ullén är directör av Max Planck Institute for Empirical Aesthetics i Frankfurt samt professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet
En stor nyhet oss vid Max Planck Institute for Empirial Aesthetics är att ett nytt imagingcentrum, CoBIC, invigs i Frankfurt nu i sommar. En ny Terra.X 7 Tesla MR-scanner från Siemens kommer att installeras i juni. Detta ger fantastiska möjligheter till strukturella och funktionella studier av den mänskliga hjärnan med hög upplösning. Dessutom har CoBIC två 3T-scanners och en MEG-scanner. Centrumet är ett samarbetsprojekt mellan vårt Max-Planck-institut, Goetheuniversitetet och Ernst Strüngmann Institute for Neuroscience och kommer att spela en stor roll för att göra Frankfurtområdet till en attraktiv internationell ”hub” för kognitiv neurovetenskap och studier av den mänskliga hjärnan. Dessutom öppnar sig spännande möjligheter till nya samarbeten inom avancerad imaging med Max Planck Institute for Human Development i Berlin och Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences i Leipzig, som också införskaffar nya MR-scanners. Från vår sida ser vi förstås fram emot att kunna studera frågor kring den musikaliska hjärnan, hur hjärnan lär sig och utför nya färdigheter och kreativitet med state-of-the-art-tekniker.
Förutom detta har vi spännande och omfattande samarbeten med Karolinska Institutet och Svenska Tvillingregistret. En ny stor datainsamling från tvillingregistrets Stage-kohort avslutade vi förra året. Den kommer att ge oss möjligheter att studera en rad nya frågor kring gen-miljösamspel inom expertis och kreativitet, men gör också att vi kan fortsätta att gå på djupet med frågeställningar kring sambanden mellan kulturellt engagemang, välbefinnande och hälsa. Vårt team i Stockholm är under året också fullt upptagna med att genomföra en stor, longitudinell studie där vi följer inlärning av nya musikaliska färdigheter och analyserar hjärnmekanismer för detta i en grupp tvillingar.
Publikationer
Bland intressanta pek från den senaste månaderna kan de här två kanske lyftas fram:
Experiencing Flow: A Natural Shield Against Mental and Cardiovascular Disease?
I denna studie som kom nyligen i Translational Psychiatry finner vi genom att länka tvillingdata på flowupplevelser i vardagen till diagnoser från patientregistret starka belägg för att flow kan ha positiva, kausala effekter på mental hälsa.
Läs mer om denna publikationen här
Music and Genomes: Beethoven’s Genes Put to the Test
I denna studie i Current Biology utnyttjade vi det faktum att Beethovens DNA nyligen analyserats med hjälp av bevarade hårstrån av en grupp vid Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Leipzig. Fortfarande har mycket lite gjorts när det gäller helgenomstudier (genome-wide association studies) på musikaliska variabler. Vi medverkade dock nyligen i den första sådana studien. Där användes en mycket enkel musikalisk fenotyp, som fanns tillgänglig, nämligen självrapporterad rytmisk förmåga, närmare bestämt om personen trodde sig kunna klappa takten till musik eller inte. Här beslöt vi oss helt enkelt för att med dessa studier som bakgrund räkna ut Beethovens polygeniska poäng för denna variabel, vilken något förvånande visade sig helt oanmärkningsvärd. Naturligtvis betyder detta inte att Beethoven var omusikalisk eller att gener saknar betydelse för musikalitet och kreativ begåvning. Snarare visar resultaten på hur vanskligt det kan vara att predicera egenskaper på individnivå med de genetiska instrument vi har tillgång till idag.