• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Kultur och utbildning
    • Tillämpningar
    • Samarbetspartner
  • Dans
    • Dans
    • Anna Duberg
    • Åsa N Åström
    • Dansforskningen
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Vilken känsla musik förmedlar påverkar hur bra vi minns musiken
2013-03-10
Okategoriserad
1

Vilken känsla musik förmedlar påverkar hur bra vi minns musiken

toner2-xchng1298069_23316081Man vet sedan tidigare att musik kan väcka emotioner, och att samma musik väcker samma slags känslor över många olika mänskliga kulturer. Här har forskare runt Isabella Peretz i Montreal visat att vilken känsla en musiksnutt väcker påverkar hur väl vi minns den.

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

Det är sedan tidigare väl känt att musik kan väcka känslor, och att vi har lätt att minnas sånger och andra musikaliska stimuli från tidigare i livet. Därför ar forskare i Montreal ställt frågan ifall musikens känslomässiga innehåll påverkar hur väl vi minns den.

[caption id="attachment_947" align="alignright" width="180"]PeretzIsabelle400 Professor Isabella Peretz[/caption]

För att undersöka det använde forskarna William Aubé, Isabella Peretz och Jorge L. Armony ett antal en och en halv sekunder korta musiksnuttar, som förmedlade olika grundläggande känslor (rädsla, glädje, sorg, glädje) samt sådana som var känslomässigt neutrala. Dessutom utnyttjade de ett antal ljudsnuttar där en röst gör ickemusikaliska, icke-språkliga ljud (skrik, skratt, gråt, hostning, gäspning) som förmedlar samma känslor .

Sedan fick 51 frivillig försökspersoner lyssna på olika sådana snuttar, åtföljda av frågor om snutten, som skull hjälpa dem fokusera på var och en (tex är rösten man eller kvinna, är tonläget högre eller lägre än föregående musiksnutt). Lite senare fick de lyssna på en ny uppsättning ljudsnuttar, och skulle tala om ifall de hade hört den förut eller ej. Experimenten gjordes i en vända där musiken skapades av en musiksyntesmaskin, och en vända där den spelades av en professionell pianist.

Resultaten visade tydligt att man mindes musik bättre än de icke-musikaliska, icks-språkliga röstljuden, och att man mindes dem som bar känslor bättre än de som var känslomässigt neutrala. Men det visade sig också att det för musikljud, till skillnad från röstljud, fanns en tydlig hierarki mellan olika känslor. Ljud som framkallade rädsla mindes man överlägset bäst, sedan sådan som framkallade glädje, medan man mindes de som framkallade sorg nästan lika dåligt som de känslomässigt neutrala musiksnuttarna.

Detta visar att känslouttryck i musik påverkar vår förmåga att minnas, och stärker bilden av rädslan som en emotion som varit mycket viktig för människan.

Relaterade nyheter

  • Vetenskapen bakom musik och känslor: Din hjärna lär sig den – dina gener formar den
  • Intervju med Åsa N. Åström, utvecklare av BA Danshälsa på Balettakademien
  • I fokus: vår njutning av att se människor röra sig i synk med varandra undersökt i en ny studie

Senaste inläggen

  • Arts in Health: Den 2:a nordisk-baltiska konferensen om konst i sjukhusmiljöer
  • Pianistens ”glas-hjärna”-recital ger ny inblick i musik och hjärnan
  • Vetenskapen bakom musik och känslor: Din hjärna lär sig den – dina gener formar den
  • Ny bok från Daisy Fancourt ”Art Cure: The science of how the arts transform our health”
  • Gunnar Bjursell medverkar i ett program på SVT2 – Den kulturella hjärnan

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med