Fredrik Ullén
Professor i Kognitiv Neurovetenskap vid Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, och projektledare för ”Den Musicerande Människan”
Fredrik Ullén föddes 1968 i Västerås. Han tog med kand-examen 1987 och disputerade 1996 vid Karolinska Institutet med Sten Grillner, Grigori Orlovski och Tatiana Deliagina som handledare. Han är även aktiv som pianist och tog 1993 musikerexamen (solopiano) vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och bedrev därefter utlandsstudier i piano i Finland och Tyskland. Efter postdoktorala forskarstudier på Kungl. Tekniska Högskolan och Karolinska Institutet, samt engagemang i Stiftelsen för Biomusikologi, hade han 2001–2005 en forskarassistentjänst vid Karolinska Institutet finansierad av Vetenskapsrådet. Han blev 2006 docent i kognitiv neurovetenskap vid samma lärosäte. Åren 2006–2009 var han anställd som senior forskare och från 2009 som universitetslektor vid Karolinska Institutet. Han är även knuten till centrumbildningen Stockholm Brain Institute. Han invaldes 2007 som ledamot i Kungl. Musikaliska Akademien. Fredrik Ullén utnämndes den 1 juli 2010 till professor vid Karolinska Institutet.
Guy Madison
Professor i psykologi vid Umeå universitet
Guy Madison disputerade 2001 vid Uppsala universitet med Alf Gabrielsson som handledare. Avhandlingen visade bland annat att den mänskliga hjärnans sätt att hantera tid är icke-linjärt, tvärtemot de då dominerande modellerna. Det innebär att när vi uppfattar händelser och utför rörelser – t.ex. spelar tennis eller musik eller kör bil – avtar vår tidsprecision stegvis med ökande tidsintervaller. Från ett evolutionärt perspektiv kan detta vara en optimerad anpassning av nervsystemet till de korta tidsintervall – från tiotals millisekunder upp till några sekunder – som är mest relevanta för vår överlevnad, exempelvis vid fysisk och social interaktion med andra människor. Han har även forskat mycket om musikupplevelse och musikutförande i ett tiotal projekt finansierade av bland andra Vetenskapsrådet och Riksbankens jubileumsfond. Han blev docent 2005 och anställdes vid Umeå universitet 2006, där han utnämndes till professor den 1 juli 2011.
Töres Theorell
Läkare (invärtesmedicinare) och senior professor vid Karolinska Institutet. Tidigare chef för Statens institut för psykosocial medicin, 1995–2006
Töres Theorell har i många år forskat kring hur stress påverkar oss, både genom att undersöka stora grupper av människor med epidemiologiska metoder och genom att studera hur hormoner, cirkulation och immunsystem påverkas av stressfaktorer när man följer individerna över tid. Hans roll i projektet är att bidra med kunskap om och i så fall hur musikerfarenheter kan påverka vår hälsa. Theorells tankar om sambanden mellan musik och hälsa kan man läsa om i boken ”Noter om Musik och Hälsa” som kan beställas på internet. Mycket information om Theorells forskning finns på Stressforskningsinstitutets webbsida. Man kan också söka information om hans forskning genom att söka på namnet Theorell T i Pubmed som är en databas fri för alla.
Nancy Pedersen
Professor vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Presentation: http://ki.se/people/nanped
László Harmat
László Harmat föddes i södra Ungern (Mohács) år 1972. Han examinerades som musiklärare vid Esterhazy Károlys lärarutbildning i Eger, Ungern, och arbetade därefter som musiklärare i flera gymnasier i Budapest och som föreläsare i musikpedagogik vid International Pető Institute 2001–2007. Vidare tog han psykologiexamen vid University of Szeged år 2005, disputerade år 2010 vid Semmelweis University, Behavioural Sciences Institute, och blev biträdande lektor i psykologi vid Semmelweis-universitetet år 2009. Lászlós huvudintresse är att mäta de psykofysiologiska effekterna av musiklyssning och musikalisk träning. Från 2007 har han flera gånger samarbetat med prof. Töres Theorell (Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet) och prof. Fredrik Ullén (Karolinska Institutet). År 2011 inbjöds László att delta i forskningsprojektet ”Den Musicerande Människan” som postdoc.
Linus Holm
Linus Holm avlade filosofie magisterexamen i kognitionsvetenskap 2002 vid Umeå Universitet. Han disputerade 2007 i psykologi vid samma universitet med avhandlingen ”Predictive eyes precede retrieval: Visual recognition as hypothesis testing”. Efter disputationen genomförde han postdoktoral forskning vid University of Minnesota och University of California at Los Angeles 2007–2009 i ett projekt om visuell igenkänning av objekt, finansierat av Vetenskapsrådet. Han återvände till Umeå universitet för ytterligare postdoktoral forskning i ett projekt om timing och kognitiv kontroll, 2010–2012. Linus Holm arbetar sedan 2013 som lektor vid Umeå Universitet. Han undersöker de kontrollmekanismer som styr människans timing-beteende genom experiment och modellering.
Helene Eriksson
Helene Eriksson inledde sina högskolestudier på musikerlinjen vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm (solopiano). År 1999 tog hon dels musikerexamen vid nämnda lärosäte med Tamara Jeltova som lärare, dels musikteoretisk påbyggnadsexamen efter studier hos bl.a. professor Lars-Erik Rosell, och var vidare knuten till Kungl. Musikhögskolan som lärare (lektorsvikariat). Därpå följde akademiska studier vid Stockholms Universitet, amanuensanställning vid Kungl. Musikhögskolan, pianostudier för Elena Jordan samt tvåårig internationell mästarkurs i piano för prof. Jiri Hlinka. Disputation år 2006 i musikvetenskap med prof. Börje Stålhammar, Örebro Universitet, och prof. Matti Raekallio, Sibeliusakademien i Helsingfors, som handledare. Verksam vid Lilla Akademien 2008–2011; postdoktorala forskarstudier i Fredrik Ulléns grupp vid Karolinska Institutet från 2011. Till Helenes främsta intressen hör att tillämpa naturvetenskapliga arbetsmetoder på musikrelaterade forskningsområden.
Anna-Karin Lennartsson
Presentation kommer inom kort
Örjan de Manzano
Örjan de Manzano genomförde sin akademiska grundutbildning vid Linköpings universitet på det Kognitionsvetenskapliga programmet och fick sin magisterexamen 2006. Han hade då redan hunnit arbeta flera år som användbarhetsexpert/interaktionsdesigner på det nuvarande ISD Technologies AB, där han utvecklade både fysisk arbetsmiljö och grafiska gränssnitt för flygledning. Strax efter sin examen antogs han som doktorand vid Karolinska institutet på Institutionen för kvinnors och barns hälsa och i Stockholm Brain Institutes forskarskola, handledd av Fredrik Ullén och Hans Forssberg. Han disputerade 2010 som den första och hittills enda svenska forskare som dedikerat sin avhandling till att undersöka den biologiska grunden för kreativitet och flow-upplevelser. Inom ramen för dessa intresseområden har han med en rad olika metoder som PET och fMRI, bland annat undersökt sambandet mellan kreativitet och psykisk ohälsa och hur hjärnan arbetar under musikalisk improvisation (se Utbildningsradions program på svenska, eller TEDx på engelska) samt hur subjektiva flowupplevelser under pianospel påverkar kroppens fysiologi (t.ex. hjärta och andning).
Miriam Mosing
Miriam Mosing disputerade vid Genetic Epidemiology Department at Queensland Institute of Medical Research (QIMR) och University of Queensland (UQ) in Brisbane, Australien, med avhandlingen “Genetic and environmental influences on the variation in and co-variation between traits related to quality of life throughout life time and in the aged”. Innan hon påbörjade doktorandstudierna hade hon tagit en masterexamen i neuropsykologi och en kandidatexamen i biologisk psykologi vid Maastricht University, Nederländerna. Hennes kandidatexamen och masterexamen var huvudsakligen inriktade mot neurovetenskap, medan hennes doktorsavhandling i första hand bygger på analys av tvillingdata och släktdata från de australiensiska och svenska tvillingregisterna. Sedan 2012 arbetar hon i projektet ”Den Musicerande Människan”.
Diana Müssgens
Diana Müssgens är forskarstuderande vid Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, samt vid National Institute of Health, USA. Hon tog 2009 en kandidatexamen i biologisk psykologi vid Maastricht University, Nederländerna, där hon också fick en tvåårig masterutbildning kognitiv neurovetenskap med inriktning mot forskning. Som ett led i denna utbildning genomförde hon en forskningspraktik vid National Institutes of Health, USA, där hon arbetade i Chris Bakers laboratorium. I sin masteruppsats använde hon multivariate pattern analysis on high resolution (7T) fMRI data för att avkoda hjärnans representation av naturliga synintryck. Hennes forskarutbildning genomförs i ett program som tillkommit genom ett samarbete mellan Karolinska Institutet och National Institutes of Health, USA. I sitt forskningsprojekt undersöker hon de mekanismer och neurala korrelat som är verksamma vid motorisk inlärning.
Ana Luísa Pinho
Ana Louísa Grilo Pinho är forskarstuderande vid Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet. I Portugal är hennes handledare Miguel Castelo-Branco, som är vetenskaplig koordinator för Institute for Biomedical Research on Light and Image (IBILI) vid Faculty of Medicine – University of Coimbra. Hon tog 2008 mastersexamen i teknisk fysik vid Instituto Superior Técnico, Technical University of Lisbon, och blev året därpå antagen till ett forskarprogram i experimentell biologi och biomedicin vid Center for Neuroscience and Cell Biology (CNC), University of Coimbra, Portugal. Sedan 2010 är hon forskarstuderande utbytesstudent vid Karolinska Institutet, där hon studerar neuro-kognitiva processer för musikalisk kreativitet.
Therese Söderlund
Therese Söderlund har en kandidatexamen i psykologi samt en magisterexamen i arbetsliv och hälsa. Hon är forskningsassistent vid Umeå universitet och arbetar med datahantering av olika slag, och har tidigare bland annat konstruerat ljudstimuli till musikalitetstesterna.
Karin Verweij
Karin Verweij avlade magisterexamen i neurovetenskap vid VU University Amsterdam år 2008 och flyttade därefter till Australien för doktorandstudier i beteendegenetik vid the Genetic Epidemiology Department at the Queensland Institute of Medical Research (QIMR ) och the University of Queensland (UQ), Brisbane. Hennes forskningsprojekt rörde genetiken bakom komplexa mänskliga beteenden med fokus på cannabisanvändning, personlighet, sexualitet och parbildning. År 2012 återvände hon till Nederländerna för postdoktorala studier rörande genetiken bakom cannabisanvändning. För närvarande arbetar hon med tre postdoktorala projekt: dels vid VU University Amsterdam där hon studerar det genetiska sambandet mellan missbruk och uppförandestörning; dels vid University of Queensland, ett projekt som kombinerar genetiska analyser med evolutionspsykologisk teori, och dels i forskningsprojektet “Den musicerande människan” vid Karolinska Institutet (2014–).