Musik, dans, bild, litteratur och andra former av kultur är centrala i människors liv. Vi ser detta över hela världen och i historiska vittnesbörd ända ifrån människans urtid. Kulturen är grunden för vår identitet som människor.
Idag befinner sig också vetenskaplig forskning om hur kulturella aktiviteter påverkar vår hjärna och hälsa i dramatisk utveckling. Traditionella gränser mellan naturvetenskap och humaniora överbryggas i nya samarbeten. Häpnadsväckande framsteg inom hjärnforskningen gör att vi kan analysera människans mest avancerade mentala funktioner. Den kulturella människan har blivit möjlig att undersöka vetenskapligt.
För att möta den spännande utvecklingen inom detta nya område, tog Karolinska Institutet hösten 2017 ett nytt initiativ: Centrum för Kultur, Kognition och Hälsa. I dagsläget samverkar forskargrupper vid Karolinska Institutet, Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan inom centret. Vi har också en tät interaktion med Stockholms Läns Landsting och konstnärliga institutioner som Kungliga Musikhögskolan och Konstakademien. Vi arbetar över traditionella gränser mellan discipliner, och kombinerar metoder från neurovetenskap och psykologi med matematisk modellering och epidemiologi. Vi har också ett omfattande nätverk av internationella samarbetspartners på högsta nivå.
Vår vision är tydlig: Vi skall vara en forskningsmiljö på högsta internationella nivå och en naturlig samlande nationell resurs för forskning, utbildning och informationsspridning. Målsättningen för de närmaste åren är att expandera till att bli en ledande aktör inom fyra huvudområden: kultur och kognition, kultur och hälsa, kultur och utbildning samt neuroestetik, med tillämpningar inom marknadsföring och kommunikation.
Professor Fredrik Ullén
Centrets föreståndare Fredrik 
Ullén är professor I kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet sedan 2010. Hans forskning handlar om kunskap och kreativitet, alltså de mekanismer i hjärnan som gör det möjligt att exempelvis spela musik på en mycket hög nivå. Fredrik Ullén leder ett stort forskningsprogram, Humans Making Music, med forskare inom Sverige och utomlands. Fredrik Ullén är också känd som konsertpianist med konserter i Europa, Kanada och USA.
E-post: Fredrik.Ullen@ki.se
Professor Gunnar Bjursell
Gunnar Bjursell är professor emeritus, och har tidigare forskat kring geners betydelse för folksjukdomar. Under de senaste åtta åren har han engagerat sig för det framväxande forskningsfältet kring kultur, hjärna och hälsa, och har tidigare koordinerat satsningen ”Kultur och hälsa” vid Göteborgs Universitet. Sedan några år driver han nu Cultural Brain Initiative vid KI.
Telefon: 0706-993745
E-post: gunnar.k.bjursell@ki.se
Professor Ingemar Ernberg
Ingemar Ernberg är professor i tumörbiologi vid Karolinska Institutet, studerar virus roll i cancerutveckling, är mycket engagerad kring popularisering av modern biovetenskap och har skrivit flera poplärvetenskapliga böcker. Han är ordförande för Karolinska Institutets kulturgrupp ”KI Culture”. Läs mer om Ingemar.
Telefon: 08-524 862 62
E-post: Ingemar.Ernberg@ki.se
Håkan Lindgren
Håkan Lindgren är frilansskribent och skriver texter för webbsidan.
Kontakt
Vi svarar gärna på frågor kring området och vår verksamhet. För att komma i kontakt med oss mejla antingen sekreterare Louise von Essen (Louise.von.Essen@ki.se) eller centrets föreståndare Fredrik Ullén (Fredrik.Ullen@ki.se).
_____
Forskargrupper
I dagsläget är fyra forskargrupper aktiva inom centrumet. Fredrik Ulléns grupp vid Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, använder musik som modell för att studera expertis, inlärning och kreativitet. Gruppen arbetar interdisciplinärt genom att kombinera metoder från neuroimaging, psykologi och epidemiologi. Forskningen syftar både till att ge en ökad förståelse hur den mänskliga hjärnan hanterar musik, och att besvara mer generella frågor kring inlärning, motivation och upptränade förmågor. Frågor kring hur arv och miljö samspelar i inlärning av nya färdigheter är ett viktigt fokus för gruppen, och i nya studier har man exempelvis genom att studera enäggstvillingar med olika musikalisk bakgrund för första gången kunna få starka belägg för att musikalisk träning verkligen kan stimulera tillväxt av hjärnområden som har med hörselfunktioner och motorisk kontroll att göra. Det övergripande målet för Ulléns forskning är att få en bättre förståelse för hur inlärning och kreativitet kan optimeras så att människor på bästa sätt kan förverkliga sin potential.
Martin Lövdéns forskargrupp vid Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle på Karolinska Institutet fokuserar på de hjärnmekanismer som ligger bakom strukturell och funktionell plasticitet i hjärnan. Ett viktig delfråga i detta sammanhang är hur plastiska förändringar kan påverka otränade funktioner, så kallad transfer. Lövdéns grupp har också visat att de plastiska processer i hjärnan som ligger bakom inlärning av nya färdigheter är komplexa och kan innefatta både tillväxt och retraktion av hjärnvävnad. Ett viktigt fokus för Lövdéns grupp inom centrum är fortsatta studier på inlärning av färdigheter, i samarbete med andra grupper. Ett annat intresse hos gruppen är hur hjärnan lär sig att hantera instrument och verktyg, något som är viktigt både för konstnärliga verksamheter som musik och bildkonst, och för många uppgifter i vårt vardagsliv. Forskningen från Lövdéns grupp har alltså bred relevans för kognitiv hjärnforskning såväl som inlärning och utbildning.
Mats Lekander arbetar vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap på Karolinska Institutet och på forskning har sitt fokus på samspelet mellan hjärnan, immunsystemet och endokrina (hormonella) funktioner. Gruppen driver flera studier i gränslandet mellan psykologi och biomedicin. Ett viktigt forskningsfokus är hur stress och sömn påverkar immunsystemet, och hur det senare i sin tur påverkar hjärnans funktioner, upplevd hälsa, smärtkänslighet och socialt samspel. Lekanders grupp arbetar också med tillämpad forskning, till exempel på psykologiska interventioner vid tillstånd som sömnstörningar och kronisk smärta. Inom centrum kommer Lekanders grupp att studera hur interventioner med kulturella komponenter kan påverkar stressrelaterade sjukdomar, så som anpassningssvårigheter och utmattning. Dessa tillstånd är vanliga och har stor betydelse även samhällsekonomiskt i och med att de ligger bakom en stor del av sjukfrånvaron i Sverige och andra länder.
Anders Fribergs forskargrupp undersöker grundläggande frågor kring perception och framförande av musik. Gruppen utgår från ett multidisciplinärt perspektiv i gränszonen mellan musikteknologi, psykologi, maskininlärning och musikteori. Ett viktigt fokus för arbetet är musikalisk kommunikation och musikens förmåga att uttrycka känslor. Inom detta område har gruppen brutit ny mark genom att utveckla inflytelserika modeller för hur det känslomässiga uttrycket hos musik beror av dess strukturella egenskaper. Under senare år har Fribergs grupp också intresserat sig för lyssnarperspektivet och musikalisk perception, ett arbete som också har resulterat i kommersiella applikationer för automatisk notation av musik. Sammanfattningsvis analyserar Fribergs forskning fundamentala frågor kring hur musik är organiserad och blir känslomässigt uttrycksfull. Denna forskning har central betydelse både teoretiskt och för tillämpningar, så som interventioner, där den känslomässiga upplevelsen av musik är viktig.
Internationell vetenskaplig rådgivande grupp
Professor Eckart Altenmüller är föreståndare för Institute of Music Physiology and Musician’s Medicine vid University of Music, Drama and Media i Hannover samt ordförande för German Society of Music Physiology and Musicians’ Medicine. Han är en av de ledande forskarna i världen på den musicerande hjärnan och har genomfört banbrytande studier på bland annat hjärnmekanismer för musikperception och inlärning av finmotoriska färdigheter. Han är vid sidan av sin forskning kliniskt aktiv som neurolog och en av de ledande auktoriteterna idag vad gäller neurologiska besvär hos musiker, som till exempel dystoni. Professor Altenmüller har också en bakgrund som musiker med en mastersexamen i klassiskt flöjtspel.
Professor Emily Cross vid University of Glasgow är föreståndare för Social Brain in Action Lab. Hennes forskargrupp undersöker hur vi lär oss och uppfattar komplexa rörelser, något som är centralt inom kulturformer som dans och akrobatik. Hon har fått stor uppmärksamhet för sina studier av hjärnfunktioner hos dansare och andra expertgrupper. Ett annat stort forskningsintresse för professor Cross är den neurobiologiska grunden för estetiska upplevelser och social kommunikation, vilket hon bland annat undersöker i innovativa pågående studier på sociala robotar.
Professor Mihály Csíkszentmihályi är grundare och föreståndare för Quality of Life Research Center vid Claremont Graduate University. Han kan tveklöst räknas bland världens mest inflytelserika psykologer och är framför allt känd för sina studier på det psykologiska tillståndet flow, och dess betydelse för motivation, personlig utveckling, kreativitet och välbefinnande. Professor Csíkszentmihályi är en av grundarna av fältet positiv psykologi. Hans böcker om flow har översatts till ett stort antal språk och har haft ett inflytande som sträcker sig långt utanför det psykologiska fältet som sådant. Bland hans många utmärkelser kan nämnas Thinker of the Year (2000) och Grand Cross Order of Merit of the Republic of Hungary (2014).
Professor Antonio Damasio vid University of Southern California är föreståndare för Brain and Creativity Institute är en av de främsta nu levande hjärnforskarna med ett brett intresse för högre hjärnfunktioner, som sträcker sig alltifrån emotioner, medvetande och social kognition till den kulturella hjärnan. Bland hans många priser, utmärkelser och hedersdoktorat kan nämnas Golden Brain Award (1995), Honda Prize (2010), och Grawemeyer Award (2014). Professor Damasios böcker, alltifrån Descartes’ Error till den senaste The Strange Order of Things: Life, Feeling and the Making of Cultures har spelat en enastående roll för att popularisera modern hjärnforskning och dess filosofiska implikationer, och har hyllats av kritikerkåren och erhållit många utmärkelser.
Professor Isabelle Peretz är en av föreståndarna för det ledande centret BRAMS (International Laboratory for Brain, Music and Sound Research) i Montreal, och en av de stora pionjärerna inom hjärnforskning på musik. Professor Peretz är känd för sina nydanande och inflytelserika studier på hur den mänskliga hjärnan bearbetar musik, och har under senare år rönt stor uppmärksamhet för sin forskning på nedsatt musikalisk förmåga (tondövhet). Bland hennes utmärkelser kan nämnas Neuronal Plasticity Prize (2011) och Adrien Pinard Prize (2012). Professor Peretz är även ledamot av Royal Society of Canada.
Professor Semir Zeki är av de mest framstående forskarna på hjärnans synsystem, och har gjort ett stort antal revolutionerande studier på hur hjärnan bearbetar olika typer av visuell information, som färg, rörelse och form. Professor Zeki har även ett brinnande intresse för den konstnärliga hjärnan och har gjort en rad banbrytande studier på den neurobiologiska grunden till visuella estetiska upplevelser. Han är sedan flera år professor i neuroestetik vid University College of London. Bland hans många priser kan nämnas Golden Brain Award (1985), King Faisal International Prize in Biology (2004) och Rome Prize (2012). Han är ledamot av Royal Society, Academia Europaea och en rad andra akademiska sällskap.
_____
Centrumets ledning
Föreståndare
- Fredrik Ullén, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
Styrgrupp
- Ordförande prof. Nancy Pedersen, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
- Martin Lövdén, Aging Research Center (ARC), Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
- Mats Lekander, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Anders Friberg, Tal, Musik och Hörsel, Kungl. Tekniska Högskolan
- Gunnar Bjursell, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Örjan de Manzano, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
- Sandra Ceccatelli, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet
- förvaltningschef Eva Bergquist, Kulturförvaltningen, Stockholms Läns Landsting
- Susanne Rosenberg, Institutionen för folkmusik, Kungl. Musikhögskolan
- Susanna Slöör, Konstakademien
- Gilberto Fisone, prefekt, Institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet (adjungerad)
- Ingemar Ernberg, professor i tumörbiologi vid Karolinska Institutet (adjungerad)