Vi följer den vetenskapliga litteraturen, och plockar fram särskilt intressanta artiklar, ofta från de främsta tidskrifterna. Gör ”mouse over” för att få en kort beskrivning på svenska. Klicka på länken för att nå abstract och länk till tidskriften.
Att uppleva musik
En revolution sker i forskningen om hur hjärnan uppfattar och reagerar på musik. Bland mycket annat har man funnit att människor från olika kulturer uppfattar samma grundläggande känslor i musik, att redan det nyfödda barnet har speciella regioner i hjärnan som aktiveras av musik, och att olika regioner är aktiva när man bygger upp en förväntan respektive upplever känslomässig klimax vid musiklyssnande. Man har även använt improviserande musiker för att identifiera regioner i hjärnan som är inblandade i kreativitet:
Music, the food of neuroscience?, Zatorre, Robert et al, Nature 434: 312 (2005)
Universal Recognition of Three Basic Emotions in Music, Fritz et al, Current Biology 19: 573 (2009)
Towards a neural basis of music-evoked emotions, Koelsch et al, Trends Cogn Sci 14: 131 (2010)
Functional specializations for music processing in the human newborn brain, Perani et al, PNAS 107: 4758 (2010)
Anatomically distinct dopamine release during anticipation and experience of peak emotion to music, Salimpoor et al, Nat Neurosci 14: 257 (2011)
Länkens text som kommer nonchaleras Musical Melody and Speech Intonation: Singing a Different Tune, Zatorre et al, PLoS Biol 10: e1001372 (2012)
Processing of hierarchical syntactic structure in music, Koelsch et al, PNAS 110: 15443 (2013)
Musik, dans och berikad miljö i rehabilitering efter stroke
Allt fler vetenskapliga undersökningar visar att kultur kan hjälpa oskadade delar av hjärnan att ta över nya funktioner efter en stroke: En rad djurförsök visar att e simulerande miljö med många utmaningar gör det lättare för råttor att återhämta sig efter strokeliknande skador. Finska forskare har visat att självvald musik eller talbok förbättrar rehabiliteringen för patienter även av vår art. Resultaten ansågs så viktiga att de uppmärksammades av den prestigefyllda tidskriften The Lancet, som tryckte på betydelsen av att resultaten kom till användning i klinik. Även dans har visat sig ha positiva effekter.
Music listening enhances cognitive recovery and mood after middle cerebral artery stroke, Särkämö et al, Brain 131: 866 (2008)
Music in stroke rehabilitation, Editorial, The Lancet 371:698 (2008) An Enriched Environment Improves Sensorimotor Function Post-Ischemic Stroke, Janssen et al, Neurorehab Neural Repair 24: 802 (2010)
Music and Speech Listening Enhance the Recovery of Early Sensory Processing after Stroke, et al, J Cogn Neurosci 22: 2716 (2009)
Translating the use of an enriched environment poststroke from bench to bedside: study design and protocol used to test the feasibility of environmental enrichment on stroke patients in rehabilitation, Janssen et al, Int J Stroke 7: 521 (2012)
Music listening after stroke: beneficial effects and potential neural mechanisms, Särkämö et al, Ann New York Acad Sci 1252: 266 (2012)
Case Reports Application of Adapted Tango as Therapeutic Intervention for Patients With Chronic Stroke, Hackney et al, J Ger Phys Therapy 35: 206 (2012)
Dans i behandling av Parkinsons sjukdom
En rad välkontrollerade studier från olika forskargrupper har visat att regelbunden träning i dans eller dansliknande rörelser för patienter med Parkinsons sjukdom hejdar utvecklingen av många sjukdomssymptom, och kan få somliga att gå tillbaka.
Tai Chi improves balance and mobility in people with Parkinson disease, Hackney et al, Gait Posture 28: 456 (2008)
Effects of dance on movement control in Parkinson's disease: a comparison of Argentine tango and American ballroom., Hackney et al, J Rehabil Med 41: 475 (2009)
Effects of Dance on Gait and Balance in Parkinson’s Disease: A Comparison of Partnered and Nonpartnered Dance Movement, Hackney et al, Neurorehab Neural Repair 24: 384 (2010)
Impact of a weekly dance class on the functional mobility and on the quality of life of individuals with Parkinson, Heiberger et al, Front Aging Neurosci 3: 14 (2011)
A Feasibility Study of the Effects of Music and Movement on Physical Function, Quality of Life, Depression, and Anxiety in Patients With Parkinson Disease, Clair et al, Music and Medicine 4: 49 (2012)
Randomized Controlled Trial of Community-Based Dancing to Modify Disease Progression in Parkinson Disease, Duncan et al, Neurorehab Neural Repair 26: 132 (2012)
The Effects of Adapted Tango on Spatial Cognition and Disease Severity in Parkinson's Disease, Hackney et al, J Motor Behav 45: 519 (2013)
Dans för att hålla hjärnan och kroppen i form
Dans kan också vara ett sätt att förebygga och lindra många problem för friska äldre. Äldre som ägnat sig åt amatördans presterar i genomsnitt betydligt bättre på olika kognitiva tester än dem som inte dansat, och några månaders danslektioner för äldre förbättrade deras neurologiska funktioner avsevärt.
Superior sensory, motor, and cognitive performance in elderly individuals with multi-year dancing activities, Kattenstroth et al, Front Aging Neurosci 2: 31 (2010)
Six months of dance intervention enhances postural, sensorimotor, and cognitive performance in elderly without affecting cardio-respiratory functions, Kattenstroth et al, Front Aging Neurosci 6: 05 (2013)
Dancing for Balance: Feasibility and Efficacy in Oldest-Old Adults With Visual Impairment, Hackney et al, Nursing Res 62: 138 (2013)
Musicerandets effekter på hjärna och lärande
Inte bara muskler, utan också hjärnan kan ”tränas”. Tydligast är detta studerat för musik, eftersom det är lätt att jämföra professionella musiker, amatörmusiker och dem som inte ägnar sig åt musik, och man vet då ungefär hur mycket tid musikerna ägnat åt träning. Jämför man sedan dessa grupper ser man en rad tydliga skillnader i hjärnan, som med stor sannolikhet ligger bakom det faktum att musikträning gör det lättare att lära sig både språk och andra ämnen.
In vivo evidence of structural brain asymmetry in musicians, Schlaug et al, Science 267: 699 (1995)
Increased corpus callosum size in musicians, Schlaug et al, Neuropsychologia 33: 1047 (1995)
Extensive piano practicing has regionally specific effects on white matter development, Bengtsson et al, Nat Neurosci 8: 1148 (2005)
Understanding the Benefits of Musical Training, Trainor et al, Ann New York Acad Sci 1169: 133 (2009)
Music training for the development of auditory skills, Kraus et al, Nat Rev Neurosci 11: 599 (2010)
Musical Expertise Boosts Implicit Learning of Both Musical and Linguistic Structures, Francois et al, Cerebral Cortex 21: 2357 (2011)
A Little Goes a Long Way: How the Adult Brain Is Shaped by Musical Training in Childhood, Skoe et al, J Neurosci 32: 11507 (2012)
Early Musical Training and White-Matter Plasticity in the Corpus Callosum: Evidence for a Sensitive Period, Steele et al, J Neurosci 33: 1282 (2013)
Den lärande hjärnan
De växande kunskaperna om hur hjärnan fungerar gör att vi lär oss allt mer om vad inlärning är, hur den går till och kan underlättas respektive försvåras. Rätt använda kan sådana kunskaper ha stor betydelse för utbildningssystemen.
Computerized Training of Working Memory in Children With ADHD-A Randomized, Controlled Trial , Klingberg et al, J Am Acad Child Adolesc Psychiatr 44: 177 (2005)
We Feel, Therefore We Learn: The Relevance of Affective and Social Neuroscience to Education, Immordino-Yang et al, 1: 3 (2007)
Be smart, exercise your heart: exercise effects on brain and cognition, Hillman et al, Nat Rev Neurosci 9: 58 (2008)
Mind, Brain, and Education: Building a Scientific Groundwork for Learning and Teaching, Fischer et al, Mind, Brain, and Education 3: 3 (2009)
Adult-Generated Hippocampal Neurons Allow the Flexible Use of Spatially Precise Learning Strategies, Garthe et al, PLoS ONE 4: e5464 (2009)
Neuroscience: Small, furry … and smart, Lehrer et al, Nature 461: 862 (2009)
Prediction of Individual Brain Maturity Using fMRI, Dosenbach et al, Science 329: 1358 (2010)
Resistance to forgetting associated with hippocampus-mediated reactivation during new learning, Kuhl et al, Nat Neurosci 13: 501 (2010)
Distinct roles for direct and indirect pathway striatal neurons in reinforcement, Kravitz et al, Nat Neurosci 15: 816 (2012)
Kultur i behandling av psykisk ohälsa
Den psykiska ohälsan växer, och kostar samhället enorma summor varje år (se The trillion dollar brain drain, news, Nature 478:15, 2011.) Det är uppenbart att vi behöver djupare kunskaper och bättre förståelse för hjärnan fungerar, för att förstå hur vi ska tacka denna utmaning. Ett angreppssätt som gett goda resultat för både depressioner, störningar i autism-spektrat och för allvarliga psykoser är musikterapi. Länkens text som kommer nonchaleras
The Effects of Improvisational Music Therapy on Joint Attention Behaviors in Autistic Children: A Randomized Controlled Study, Kim et al, J Autism Dev Disorder 38: 1758-1766 (2008)
Dose–response relationship in music therapy for people with serious mental disorders: Systematic review and meta-analysis, Gold et al, Clin Psychol Rev 29: 193 (2009)
Emotional, motivational and interpersonal responsiveness of children with autism in improvisational music therapy, Kim et al, Autism 13: 389 (2009)
Music therapy for people with schizophrenia and schizophrenia-like disorders, Mössler et al, Cochrane Database of Systematic Reviews : CD004025 (2011)
Family-centred music therapy to promote social engagement in young children with severe autism spectrum disorder: a randomized controlled study, Thompson et al, Child Care Health Dev Published online: 22 NOV 2013: DOI: 10.1111/cch.12121 (2013)
Dansens neurobiologi
Vad händer då i hjärnan när man dansar? Amerikanska forskare har kartlagt hur olika regioner i hjärnan varit inblandade i olika aspekter av dansande, resultat som ansetts så intressanta att forskarna fick presentera dem i den populärvetenskapliga tidskriften Scientific American
The Neural Basis of Human Dance, Brown et al, Cerebral Cortex 16: 1157 (2006)
The Neuroscience of Dance, Brown et al, Sci Am 299: 78 (2008)
Demens
Nya metoder för att studera hjärnan kan hjälpa forskare att både förstå vad som händer vid demens, och hur man ska kunna förebygga och bota.
Rescue of aging-associated decline in Dnmt3a2 expression restores cognitive abilities, Oliveira et al, Nat Neurosci 15: 1111 (2012)
Individual music therapy for agitation in dementia: an exploratory randomized controlled trial, Ridder et al, Aging & Mental Health 17: 667 (2013)
Diverse
Tillit:
Prejudice and truth about the effect of testosterone on human bargaining behaviour, Eisenegger et al, Nature 463: 356 (2010)
New evidence on testosterone and cooperation, van Honk et al, Nature 485: E4 (2012)
Arkitektur: City living and urban upbringing affect neural social stress processing in humans, Lederbogen et al, Nature 474: 498 (2011)
Litteratur: Neural correlates of admiration and compassion, Immordino-Yang et al, PNAS 106: 8021 (2009)
Kreativitet: Neural Substrates of Spontaneous Musical Performance: An fMRI Study of Jazz Improvisation, Limb et al, PLoS ONE 3: e1679 (2008)
Musik som dämpar smärta Spinal modulation of nociception by music, Roy et al, Eur J Pain 16: 870 (2012)
En revolution sker i forskningen om hur hjärnan uppfattar och reagerar på musik. Bland mycket annat har man funnit att människor från olika kulturer uppfattar samma grundläggande känslor i musik, att redan det nyfödda barnet har speciella regioner i hjärnan som aktiveras av musik, och att olika regioner är aktiva när man bygger upp en förväntan respektive upplever känslomässig klimax vid musiklyssnande. Man har även använt improviserande musiker för att identifiera regioner i hjärnan som är inblandade i kreativitet: 
Allt fler vetenskapliga undersökningar visar att kultur kan hjälpa oskadade delar av hjärnan att ta över nya funktioner efter en stroke: En rad djurförsök visar att e simulerande miljö med många utmaningar gör det lättare för råttor att återhämta sig efter strokeliknande skador. Finska forskare har visat att självvald musik eller talbok förbättrar rehabiliteringen för patienter även av vår art. Resultaten ansågs så viktiga att de uppmärksammades av den prestigefyllda tidskriften The Lancet, som tryckte på betydelsen av att resultaten kom till användning i klinik. Även dans har visat sig ha positiva effekter. 
En rad välkontrollerade studier från olika forskargrupper har visat att regelbunden träning i dans eller dansliknande rörelser för patienter med Parkinsons sjukdom hejdar utvecklingen av många sjukdomssymptom, och kan få somliga att gå tillbaka. 
Dans kan också vara ett sätt att förebygga och lindra många problem för friska äldre. Äldre som ägnat sig åt amatördans presterar i genomsnitt betydligt bättre på olika kognitiva tester än dem som inte dansat, och några månaders danslektioner för äldre förbättrade deras neurologiska funktioner avsevärt. 
Inte bara muskler, utan också hjärnan kan ”tränas”. Tydligast är detta studerat för musik, eftersom det är lätt att jämföra professionella musiker, amatörmusiker och dem som inte ägnar sig åt musik, och man vet då ungefär hur mycket tid musikerna ägnat åt träning. Jämför man sedan dessa grupper ser man en rad tydliga skillnader i hjärnan, som med stor sannolikhet ligger bakom det faktum att musikträning gör det lättare att lära sig både språk och andra ämnen. 
De växande kunskaperna om hur hjärnan fungerar gör att vi lär oss allt mer om vad inlärning är, hur den går till och kan underlättas respektive försvåras. Rätt använda kan sådana kunskaper ha stor betydelse för utbildningssystemen. 
Den psykiska ohälsan växer, och kostar samhället enorma summor varje år (se The trillion dollar brain drain, news, Nature 478:15, 2011.) Det är uppenbart att vi behöver djupare kunskaper och bättre förståelse för hjärnan fungerar, för att förstå hur vi ska tacka denna utmaning. Ett angreppssätt som gett goda resultat för både depressioner, störningar i autism-spektrat och för allvarliga psykoser är musikterapi. Länkens text som kommer nonchaleras 
Vad händer då i hjärnan när man dansar? Amerikanska forskare har kartlagt hur olika regioner i hjärnan varit inblandade i olika aspekter av dansande, resultat som ansetts så intressanta att forskarna fick presentera dem i den populärvetenskapliga tidskriften Scientific American