Under konferensen Culture and health across the lifespan (Nya Karolinska, 4 maj 2018) presenterades de senaste forskningsresultaten om kulturens hälsofrämjande effekter för en bred publik av landstingspolitiker, sjukhuschefer och andra intresserade. Det avslutande talet hölls av Nordiska kulturfondens direktör Benny Marcel. Han förutsåg att Stockholms läns landsting kommer att spela en viktig roll när det gäller att integrera kunskaperna om kultur och hälsa i praktiken, och efterlyste ett nordiskt samarbete kring dessa frågor.
Nordiska kulturfonden har funnits sedan 1966 och stöder skandinaviska kulturprojekt.
Tror man att Skandinavien är ett litet och obetydligt hörn av världen har Benny Marcel en överraskning redo: tillsammans har de nordiska länderna 26 miljoner invånare och utgör världens elfte största ekonomi.
Under konferensen fick Den kulturella hjärnans skribent Håkan Lindgren tillfälle att göra en kort intervju med Benny Marcel.
_____
På konferensen Culture and health har vi fått höra så många forskningsresultat som visar att dans, musik och andra kulturella aktiviteter är nyttiga för kroppen och hjärnan. Tror du att vi närmar oss någon sorts genombrott för kunskapen om dessa frågor?
Ja, det tror jag. Jag har hållit på med det här sedan början av 2000-talet, och jag kan se att arbetet nu börjar bära frukt. Vi befinner oss i ett momentum. I alla fall på nordisk nivå. Det som sker just nu är efterlängtat, och det finns ett landstingsråd, Anna Starbrink, som säger: Vi är beredda att ta det här uppdraget.
[caption id="attachment_6897" align="aligncenter" width="180"]
Benny Marcel[/caption]
Om kulturens hälsoeffekter tas på allvar kan samhället spara enorma summor på grund av minskade sjukskrivningar och minskade sjukhusbesök, men Marcel vill inte att nyttan med kulturen enbart ska räknas i kronor och ören:
Det är att göra frågan en otjänst. Det är framförallt på den individuella nivån som kvaliteten i livet kan öka så oerhört mycket mer. Här på konferensen har man presenterat exempel på att man kan göra samhällsekonomiska vinster. Och det är ju inte fel, naturligtvis. Men om det primära är att man ska göra samhällsekonomiska vinster, då tror jag att man missar hela den palett av möjligheter som finns. Det finns ju vissa kvaliteter som inte går att mäta på det sättet. Man har ett väldigt fokus på arbetslinjen, men på den här konferensen har vi talat om livslinjen, om att man ska må bra från det att man föds tills man dör. Kulturen är inte någonting som bara finns vid sidan om, som ett slags förströelse eller fritidsverksamhet. Genom kulturen kan man få tillgång till språk och strukturer som man kan uttrycka sig genom, med dess hjälp kan man bearbeta trauman och få livshopp, så att livet blir värt att levas.
Vilka attityder möter du från politiker när du tar upp de här frågorna?
De allra flesta är väldigt intresserade, men de vet sedan inte hur de ska ta frågan vidare.
Vilka argument använder du när du vill få upp intresset för de här frågorna?
Om man vill nå någonstans så måste man ha en gedigen kunskap som går att omsätta i politik. Kopplingen mellan kulturpolitiken och socialpolitiken är svår att få till. Det gäller att sluta tänka i de här separata rören, istället handlar det om hur kultur- och socialpolitiken ska kunna samverka. Är det kulturministern som ska göra det här? Nej, jag tror att det är hälso- och sjukvården som ska driva den här frågan, och pengarna ska finnas hos dem.
Frågan har varit mer eller mindre het politiskt, fortsätter Marcel. Den har kommit och gått under åren, och varit väldigt personberoende. De här sakerna måste synliggöras hela tiden, det är ett dagligt arbete att öka kunskapen om dem och göra dem synliga i olika sammanhang. Vi behöver erkänna kulturens betydelse och tillföra de ekonomiska resurser som behövs, så att det här inte blir enbart små bloss utan det blir en långsiktig verksamhet, som kan fungera.
Under konferensen presenterades den brittiska rapporten Creative health, en tungt vägande sammanställning av belägg för att dans, musik och andra former för kulturutövande gör människor friskare. Finns det någon liknande undersökning från de nordiska länderna?
Nej, det finns inte, men det skulle man ju kunna önska, att man kunde göra en sådan rapport på nordisk nivå. Det är vad jag kommer att ta med mig härifrån. Jag har redan länkat ihop det nordiska ministerrådet, som finns här på plats, med landstinget och sagt: det här kunde vara fortsättningen. Det skulle vara mycket spännande att ta fram en sådan rapport.
Jag tror att tiden är mogen för att samla beslutsfattare från hela Norden i ett slags toppmöte kring de här frågorna och diskutera vilka strategier vi kan anlägga utifrån de erfarenheter vi har. Alla som har varit verksamma, alla de miljöer där forskning har pågått måste bistå politiken med sina kunskaper. I perioder har jag tyckt att politiken inte har varit helt öppen för de här frågorna, men jag tror att den är öppen nu. Den här konferensen, den är helt rätt, där vi befinner oss idag var vi inte för femton år sen. Det är nu det börjar.