• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Kultur och utbildning
    • Tillämpningar
    • Samarbetspartner
  • Dans
    • Dans
    • Anna Duberg
    • Åsa N Åström
    • Dansforskningen
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Musik och tal – olika sätt analysera tonhöjd
2012-10-05
Okategoriserad
0

Musik och tal – olika sätt analysera tonhöjd

sang-200-xchng-Ryan-Glanzer-free-551329_33191695Hjärnan har två olika system för att hantera tonhöjd - ett som vi använder för tal, och ett som vi bara använder för musik. Det menar Robert Zatorre och Shari Baum i en essä i PLoS Biology:

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

Musik och tal anses ofta vara unika mänskliga kommunikationssystem, och det finns många likheter mellan deras struktur. Båda är komplexa och hierarkiska, de har förmåga att förmedla känslor och utnyttjar bägge variationer i tonhöjd. De skapas med samma delar avs strupen och uppfattas av samma delar av örat. Det skulle därför, skriver författarna, vara naturligt att tänka sig att samma mekanismer i hjärnan är inblandade både vid tal och musik när hjärnan uppfattar, analyserar och processar tonhöjd.

Zatorre och Baum menar dock att så antagligen inte är fallet, och argumenterar för tanken att vi har två parallela sådana system: Ett för grövre, approximativa analyser, som vi använder för tal. Och ett för mer finkorniga, exakta analyser, som vi bara använder för musik.

De menar dessutom att tanken att det kan finnas två parallella system för att analysera olika aspekter av sinnesintryck kan gälla många andra sinnen i hörseln, och att denna tanke kan hjälpa till att förklara hur sensoriska och motoriska system samverkar, i detta fall för att styra tonhöjd när man själv framkallar ljud.

 

 

 

Relaterade nyheter

  • Intervju med Åsa N. Åström, utvecklare av BA Danshälsa på Balettakademien
  • I fokus: vår njutning av att se människor röra sig i synk med varandra undersökt i en ny studie
  • Ny studie om långsiktiga effekter av körssång på kognitiv förmåga

Senaste inläggen

  • Den kulturella hjärnan och Balettakademien föreläsning maj 19 ”Music, Beauty, and the Brain – From Sound Parameters to Cultural Influence” med Elvira Brattico
  • Hur reagerar vi på musik? En ny studie i Nature Communications
  • Reyna Gordon: Musikalisk rytm och språkliga färdigheter hänger inte bara ihop genom beteende, utan också genom gemensamma hjärnstrukturer och genetik
  • Varför dansar du, och vad? Deltagare sökes för en enkät
  • Kreativitet i en hälsokris: Vad säger forskningen?

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med