• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Kultur och utbildning
    • Tillämpningar
    • Samarbetspartner
  • Dans
    • Dans
    • Anna Duberg
    • Åsa N Åström
    • Dansforskningen
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Gener, inte bara träning, påverkar vem som blir en duktig musiker.
2014-09-23
Okategoriserad
0

Gener, inte bara träning, påverkar vem som blir en duktig musiker.

rocksangerska2-xchng243732_7591Nya undersökningar visar att arvet spelar mycket större roll än man tidigare trott för musikalisk begåvning. Det är den svenske forskaren Fredrik Ullén, som med sina medarbetare undersökt ett stort antal tvillingpar, och sett att gener har stort inflytande över både rytmik, melodisk förmåga och gehör. Dessutom spelar generna stor roll för att avgöra vilka som lägger ner mycket tid på att träna och musicera.

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

En gammal debattfråga är hur mycket arv respektive miljö påverkar vem som blir riktigt duktig på olika saker, till exempel att spela musik. Under många år har den dominerande idén varit att det är långvarig träning snarare än lyckliga gener, som gör att somliga blir riktigt duktiga musiker. När man jämfört professionella- och amatörmusiker har man nämligen sett att många musikaliska förmågor väldigt väl följer hur lång tid man tränat.

[caption id="attachment_5307" align="alignright" width="180"]Ullen600FotoSaraAppelgren Professor Fredrik Ullén[/caption]

Nu har dock svenska forskare, med professor Fredrik Ullén i spetsen, fått fram resultat, som går på tvärs med de tidigare föreställningarna. Arvet spelar stor roll för känslan för rytm och melodi, liksom för förmågan att känna igen tonhöjd. Och ens gener spelar stor roll för ifall och hur mycket man tränar musik.

Detta har de kunnat se genom att studera över 5000 tvilingpar. När de tittade på enäggstvillingar, som ju har alla sina gener gemensamt, kunde man se att både rytmkänsla, melodiskhet och förmåga att urskilja tonhöjd var ungefär densamma hos de två tvillingarna, även om det var stora skillnader mellan dem i hur mycket de tränat. Uppenbarligen betydde det gemensamma arvet nästan allt för deras musikaliska begåvning, och mängden träning nästan ingenting.

Dessutom visade det sig att den egenskap man tidigare sett som avgörande, träningen, i sig påverkades av vilka gener man hade. Kanske, spekulerar forskarna, ärver man en kombination av gener som ger en viss musikalisk begåvning, och ju mer begåvad man är, desto större blir chansen att man är motiverad att träna mycket och länge. Dessutom, påpekar de, ska man inte förväxla de allmänna förmågorna att uppfatta melodi, rytm och tonhöjd, med förmågan att sjunga  eller spela bra. För att bli en bar musiker behöver man fortfarande träna mycket och länge. Det nya fyndet är att generna spelar större roll än man senaste årtiondet trott för att avgöra vilka som vill och orkar göra det.

 

 

Relaterade nyheter

  • Intervju med Åsa N. Åström, utvecklare av BA Danshälsa på Balettakademien
  • I fokus: vår njutning av att se människor röra sig i synk med varandra undersökt i en ny studie
  • Ny studie om långsiktiga effekter av körssång på kognitiv förmåga

Senaste inläggen

  • Musikträning kan hjälpa hjärnan att fokusera
  • Den kulturella hjärnan föreläsning december 1:e med Cassia Low Manting ”Tuning the Brain: How Music Sharpens Attention in a Noisy World”
  • Kreativitet och hjärnans åldrande
  • Snacka om språk på SVT Play – även med hälsans och sjukdomens språk
  • Vad händer i the Cell (Forskaren) denna månad?

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med