• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Forskning av intresse utanför centrumet
    • Tillämpningar
  • Samarbetspartner
  • Lottie Wiking stiftelse
    • Lottie Wiking stiftelse
    • Upprop
    • Så kan du bidra
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Musik och tal – olika sätt analysera tonhöjd
2012-10-05
Okategoriserad
0

Musik och tal – olika sätt analysera tonhöjd

sang-200-xchng-Ryan-Glanzer-free-551329_33191695Hjärnan har två olika system för att hantera tonhöjd - ett som vi använder för tal, och ett som vi bara använder för musik. Det menar Robert Zatorre och Shari Baum i en essä i PLoS Biology:

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

Musik och tal anses ofta vara unika mänskliga kommunikationssystem, och det finns många likheter mellan deras struktur. Båda är komplexa och hierarkiska, de har förmåga att förmedla känslor och utnyttjar bägge variationer i tonhöjd. De skapas med samma delar avs strupen och uppfattas av samma delar av örat. Det skulle därför, skriver författarna, vara naturligt att tänka sig att samma mekanismer i hjärnan är inblandade både vid tal och musik när hjärnan uppfattar, analyserar och processar tonhöjd.

Zatorre och Baum menar dock att så antagligen inte är fallet, och argumenterar för tanken att vi har två parallela sådana system: Ett för grövre, approximativa analyser, som vi använder för tal. Och ett för mer finkorniga, exakta analyser, som vi bara använder för musik.

De menar dessutom att tanken att det kan finnas två parallella system för att analysera olika aspekter av sinnesintryck kan gälla många andra sinnen i hörseln, och att denna tanke kan hjälpa till att förklara hur sensoriska och motoriska system samverkar, i detta fall för att styra tonhöjd när man själv framkallar ljud.

 

 

 

Relaterade nyheter

  • Max Planck Institut föreläsning Januari 31 – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till

Senaste inläggen

  • Max Planck Institut föreläsning Januari 31 – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Kulturella hjärnan föreläsning 1:e februari med Kira Vibe Jespersen, Aarhus universitet
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till
  • I fokus – The Music in Human and Social Development Research Group

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med