• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Forskning av intresse utanför centrumet
    • Tillämpningar
  • Samarbetspartner
  • Lottie Wiking stiftelse
    • Lottie Wiking stiftelse
    • Upprop
    • Så kan du bidra
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Kan musicerande stärka arbetsminne och lärande?
2014-09-26
Okategoriserad
0

Kan musicerande stärka arbetsminne och lärande?

musik violinspelande pojke3 xchng free 658690_23939059 Pedro Simao

 

När barn tränar på musik så förbättras deras arbetsminne. De blir bättre på att hålla flera saker i huvudet samtidigt, och det har stor betydelse för deras förmåga inte bara att sjunga och spela, utan att lära sig en rad andra saker. Det är därför inte förvånande att en del studier visat att barn som aktivt ägnar sig åt musik allt annat lika klarar skolan bättre än andra barn.

När man musicerar åstadkoms nämligen förändringar i hjärnan - på samma sätt som fysisk träning stärker och förändrar våra muskler. Förbindelsen mellan högra och vänstra hjärnhalvan blir större, och nervfibrerna i hjärnans vita substans lägger sig mer välordnat, parallellt med varandra.

Även om detta naturligtvis framför allt stärker de förmågor som har med musik att göra påverkas också lärande. Flera studier har visat tt musikträning stärker olika förmågor som behövs för att lära språk. Men dessutom stärker musicerande alltså arbetsminnet, som hjälper oss hålla en handfull saker i huvudet samtidigt. Och detta har sedan stor betydelse för hur man klarar olika inlärningssituationer. Ju starkare arbetsminne, desto lättare att räkna och lära sig räkna, och att hålla tillräckligt många saker i huvudet för att kunna upptäcka sådana samband mellan dem, som gör att de lätt fastnar.

Lyssna på en av forskarna

Den svenske forskare som upptäckte musicerandets betydelse för arbetsminnet, Torkel Klingberg,  gästade nyligen Kulturella hjärnan-initiativet. Du kan titta på hans föreläsning här.

Läs mer om några viktiga undersökningar:

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

Relaterade nyheter

  • Kulturella hjärnan föreläsning mars 30:e med Reyna Gordon – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Pianokonsert onsdag 29:e mars med pianisten Fredrik Ullén från Max Planck institutet i Frankfurt
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan

Senaste inläggen

  • Kulturella hjärnan föreläsning mars 30:e med Reyna Gordon – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Pianokonsert onsdag 29:e mars med pianisten Fredrik Ullén från Max Planck institutet i Frankfurt
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till
  • Ny bok av Kira Vibe Jespersen, Line Gebauer och Peter Vuust ”Music Interventions in Healthcare”

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med