• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Forskning av intresse utanför centrumet
    • Tillämpningar
  • Samarbetspartner
  • Lottie Wiking stiftelse
    • Lottie Wiking stiftelse
    • Upprop
    • Så kan du bidra
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Finsk studie: därför tilltalas vi av sorgsen musik
2018-06-15
Okategoriserad
0

Finsk studie: därför tilltalas vi av sorgsen musik

En finsk studie har tittat närmare på varför människor upplever njutning genom sorgsen musik. Ämnet är komplicerat och har krävt en kombination av biologiska, psykosociala och kulturella förklaringsmodeller, skriver Tuomas Eerola et al. i studien An integrative review of the enjoyment of sadness associated with music (Physics of life reviews, 23 november 2017; gratis tillgänglig).

Musik kan användas - medvetet eller omedvetet - för att genomföra något som studiens författare kallar "hedonic shift": lyssnarna lyfter sig själva ur ett deprimerat sinnestillstånd till ett ljusare och gladare. August Strindberg har beskrivit något liknande i en av sina texter. När han mådde dåligt tog han fram sin gitarr och började improvisera. Han började med låga toner och arbetade sig gradvis uppåt. Ju högre han stämde gitarren, desto högre steg också hans humör.

Eerola et al. har också undersökt finska folksånger och funnit en tydlig skillnad mellan västra och östra Finland. I väst går de flesta sånger i dur (blått på kartan); i öst i moll (rött på kartan). Detta korresponderar med dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar (större i öst) och med genetiska skillnader inom befolkningen, skriver Mari Tervaniemi i artikeln Pleasure of sad music – From descriptions toward explanations. Comment on “An integrative review of the enjoyment of sadness associated with music” by Tuomas Eerola et al. (Physics of life reviews, 12 mars 2018; kräver prenumeration).

 

Relaterade nyheter

  • Max Planck Institut föreläsning Januari 31 – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till

Senaste inläggen

  • Max Planck Institut föreläsning Januari 31 – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Kulturella hjärnan föreläsning 1:e februari med Kira Vibe Jespersen, Aarhus universitet
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till
  • I fokus – The Music in Human and Social Development Research Group

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med