• Subscribe
  • Sök
  • Hem
  • Föreläsningar och symposier
    • Intervjuer med våra gäster
    • Tidigare föreläsningar
    • Symposiet Brain and Culture III 2019
    • Symposiet Brain and Culture II 2017
    • Symposiet Brain and Culture 2016
    • Kalendarium
  • Forskning
    • Forskare berättar
    • Forskningsöversikt
    • Publikationer
    • Forskning av intresse utanför centrumet
    • Tillämpningar
  • Samarbetspartner
  • Lottie Wiking stiftelse
    • Lottie Wiking stiftelse
    • Upprop
    • Så kan du bidra
  • Om oss
    • Om oss
    • Centrum för kultur, kognition och hälsa
    • Kontakt
  • Svenska
  • English
  • Subscribe
  • Sök

Sök

Bläddra:

  • Hem
  • Nyheter
  • Okategoriserad
  • Vilken känsla musik förmedlar påverkar hur bra vi minns musiken
2013-03-10
Okategoriserad
1

Vilken känsla musik förmedlar påverkar hur bra vi minns musiken

toner2-xchng1298069_23316081Man vet sedan tidigare att musik kan väcka emotioner, och att samma musik väcker samma slags känslor över många olika mänskliga kulturer. Här har forskare runt Isabella Peretz i Montreal visat att vilken känsla en musiksnutt väcker påverkar hur väl vi minns den.

[reflink]Länkens text som kommer nonchaleras[/reflink]

Det är sedan tidigare väl känt att musik kan väcka känslor, och att vi har lätt att minnas sånger och andra musikaliska stimuli från tidigare i livet. Därför ar forskare i Montreal ställt frågan ifall musikens känslomässiga innehåll påverkar hur väl vi minns den.

[caption id="attachment_947" align="alignright" width="180"]PeretzIsabelle400 Professor Isabella Peretz[/caption]

För att undersöka det använde forskarna William Aubé, Isabella Peretz och Jorge L. Armony ett antal en och en halv sekunder korta musiksnuttar, som förmedlade olika grundläggande känslor (rädsla, glädje, sorg, glädje) samt sådana som var känslomässigt neutrala. Dessutom utnyttjade de ett antal ljudsnuttar där en röst gör ickemusikaliska, icke-språkliga ljud (skrik, skratt, gråt, hostning, gäspning) som förmedlar samma känslor .

Sedan fick 51 frivillig försökspersoner lyssna på olika sådana snuttar, åtföljda av frågor om snutten, som skull hjälpa dem fokusera på var och en (tex är rösten man eller kvinna, är tonläget högre eller lägre än föregående musiksnutt). Lite senare fick de lyssna på en ny uppsättning ljudsnuttar, och skulle tala om ifall de hade hört den förut eller ej. Experimenten gjordes i en vända där musiken skapades av en musiksyntesmaskin, och en vända där den spelades av en professionell pianist.

Resultaten visade tydligt att man mindes musik bättre än de icke-musikaliska, icks-språkliga röstljuden, och att man mindes dem som bar känslor bättre än de som var känslomässigt neutrala. Men det visade sig också att det för musikljud, till skillnad från röstljud, fanns en tydlig hierarki mellan olika känslor. Ljud som framkallade rädsla mindes man överlägset bäst, sedan sådan som framkallade glädje, medan man mindes de som framkallade sorg nästan lika dåligt som de känslomässigt neutrala musiksnuttarna.

Detta visar att känslouttryck i musik påverkar vår förmåga att minnas, och stärker bilden av rädslan som en emotion som varit mycket viktig för människan.

Relaterade nyheter

  • Max Planck Institut föreläsning Januari 31 – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till

Senaste inläggen

  • Max Planck Institut föreläsning Januari 31 – A Genomic Journey to Individual Differences in Rhythm
  • Kulturella hjärnan föreläsning 1:e februari med Kira Vibe Jespersen, Aarhus universitet
  • Varför ska man lära sig musik? Det kan vara bra för hjärnan
  • Dansk studie om musik och sömn: här är låtarna som är lättast att somna till
  • I fokus – The Music in Human and Social Development Research Group

Centrum för Kultur, Kognition & Hälsa i samarbete med