Artikelkategorier: Musicerande, sång

Översikt: musik, hjärnan och rehabilitering

Publicerat , , , , , , ,

De senaste tio åren har intresset ökat för att använda musik i behandling och rehabilitering av olika neurologiska sjukdomar. Nya metoder har utvecklats för förbättra motoriska, kognitiva, språkliga och sociala färdigheter hos människor med olika sjukdomar. Under samma tid har kunskapen om hur musik bearbetas i hjärnan gjort stora framsteg. Dessa båda utvecklingsmönster börjar nu överlappa varandra och förståelsen för… Läs vidare

Musikterapi förbättrar behandling av depressioner

Publicerat , ,

Åttio patienter fördelades slumpvis mellan normal behandling mot depression, och därtill individuell musikterapi två gånger i veckan i tio veckor. Hos dem som fått musikterapi förbättrades depressionssymptom, oro och allmän funktionsförmåga betydligt mer än hos dem som inte fått det.  Musikterapi kan alltså förbättra behandlingen av depressioner. (Erkkilä et al, 2011)

Musikterapi kan hjälpa mot depression

Publicerat , ,

En metastudie av kliniska försök där musikterapi jämförts med standardbehandling mot depression. Fyra av fem studier visade att terapin hade effekt, men kvaliteten på studierna var låg, och de var för olika gjorda för att kunna slås ihop och analyseras tillsammans.  Musikterapi kan alltså vara effektivt mot depression, men noggrannare studier behövs. (Maratos et al, 2008)

Musik och signalämnen: belönar, minskar stress och ökar socialitet.

Publicerat , , , , ,

En omfattande översiktsartikel över de kemiska förändringar musik åstadkommer i nervsystemet, och de effekter dessa har. Musik slår på hjärnans belöningssystem, den minskar produktionen av stresshormoner och dämpar därmed stress, den påverkar kroppens immunförsvar och den slår på produktionen av signalämnen som uppmuntrar socialt beteende. Författarna är övertygade om att det är genom sådana mekanismer musik kan stärka hälsan. (Av… Läs vidare

Musik dämpar stress och påverkar immunförsvaret

Publicerat , , , ,

En systematisk metastudie som sammanfattar 63 publikationer som undersöker musiks effekter på stress och immunförsvar. Det finns starka belägg för att musik dämpar stress och minskar produktionen av stresshormonet kortisol, och att det leder till minskad produktion av signalämnen som driver inflammationer, samtidigt som produktionen av antikroppar, som försvarar oss mot infektioner, ökar. (Av Fancourt med flera, 2014)

Översikt om sångterapi vid stamning, Parkinson, afasi och autism.

Publicerat , , ,

En översiktsartikel om sjungandets effekt på olika neurologiska tillstånd. Flera studier visar att sångterapi fungerar bättre än konventionella talövningar mot stamning. Några pilotstudier antyder att den kan hjälpa mot talproblemen vid Parkinsons sjukdom. Vad afasi efter stroke har talövningar som bygger på melodiös intonation visat sig fungera bättre än andra, och sångbaserade terapier fungerar bättre än annan lek för att… Läs vidare

Körsång dämpar stress och stärker immunförsvar (IgA)

Publicerat , ,

Hos medlemmarna i en professionell kör som först repeterade och sedan hade en föreställning med Beethovens ”Missa Solemnis” steg halterna i deltagarnas saliv av IgA-antikroppar med i genomsnitt 150% under repetitionerna och 240% under föreställningen, medan halterna av stresshormonet cortisol i genomsnitt sjönk med 30% under repetitioner men steg med 37% under föreställningen med publik. (Av Robert Beck med flera,… Läs vidare

Musicerande stärker arbetsminnet

Publicerat , ,

Hos barn och unga stärks under deras utveckling en rad aspekter av arbetsminnet mer hos dem som tränar musik än hos andra, och förbättringen blir kraftigare ju mer man tränar. Detta gäller även om man jämför barn vars föräldrar har samma bakgrund, och där barnen/ungdomarna har liknande övriga fritidsaktiviteter. (Av Sisela Bergman Nutley, Fahimeh Darki och Torkel Klingberg, 2014)

Tidsfönster under förskoleåldern då musikträning stärker koordination

Publicerat , , , ,

Forskare har identifierat ett fönster i tiden under förskoleåldern, då musikträning ger påtagligt bättre förbindelser mellan de två hjärnhalvorna och deras sensoriska och motoriska centra, vilket senare i livet ger bättre kognitiv förmåga, bland annat i att koordinera sinnesintryck och rörelser. (Av  Christopher Steele med flera, 2013.)