Vetenskaplig programbeskrivning

I alla kulturer världen över, och genom människans hela historia, finns musik i någon form. De flesta människor i vårt samhälle idag lägger mycket tid och resurser på musiklyssnande, och många sjunger också eller spelar ett instrument. Detta skänker glädje och tillfredsställelse, men vi vet även att musikaliskt engagemang påverkar oss på många olika sätt. Genom forskning har rent fysiologiska reaktioner kunnat dokumenteras, liksom samband mellan musikaliskt engagemang, kognitiv förmåga och psykisk och fysisk hälsa. Varför dessa samband finns är dock fortfarande en gåta, och orsakerna till att människor väljer att ägna sig mer eller mindre åt musik är heller inte kända.

Ökade kunskaper inom dessa områden skulle kunna göra det möjligt att bättre dra nytta av musiken som kulturfenomen, t.ex. genom att uppmuntra allmänna hälsobefrämjande beteenden och hjälpa personer med särskilda behov. Den mesta forskningen om dessa frågor bygger på korrelationer i tvärsnittsstudier, och kan därför belägga dessa numera etablerade samband, men inte deras kausalitet, dvs. vad som orsakar vad. Musik är integrerad i kulturen och finns därför med genom hela livet; det tar lång tid att lära sig musicera, och föräldrar, lärare och andra förebilder utövar stor påverkan. Allt detta gör det mycket svårt, och i många fall omöjligt, att studera de kausala relationerna experimentellt.

I detta program adresserar vi därför en rad grundläggande frågor kring musikutövande och dess relationer med andra variabler med en beteendegenetisk ansats. Logiken är helt enkelt att istället för att enbart studera sambanden mellan miljöfaktorer och de beteenden och förmågor som är av intresse – samband som redan i hög grad är kända – så studerar vi beteendegenetiska effekter samtidigt med miljöfaktorerna, och får på så vis ett mått på både arv- och miljöpåverkan. Programmet bryter ny mark genom att samla in både beteendedata och självskattningar av musikerfarenheter, personlighet, motivation och kreativitet (bland mycket annat) från mer än elva tusen tvillingar. Något liknande har aldrig gjorts för så många tvillingpar förut, och det stora antalet gör det möjligt att besvara ett stort antal specifika frågor genom att vi kan dela upp deltagarna i undergrupper utifrån deras svar (t.ex. hur mycket de har övat) eller deras demografiska egenskaper (t.ex. ålder, utbildningsnivå och typ av boende- eller arbetsmiljö). Insamlingen av psykologiska, demografiska och experimentella data görs via Internet med hjälp av nya metoder för massinsamling av data som har utvecklats och utprovats i vårt forskarteam, och som i stora delar redan använts på en äldre tvillingkohort. När det gäller de genetiska effekterna på de studerade sambanden, kan dessa uppskattas genom att jämföra identiska (enäggs)tvillingar med tvåäggstvillingar, som delar lika många gener som vanliga syskon. Metoderna som används vid dessa slags jämförelser kallas med ett samlingsnamn för tvillingmodellering.

De övergripande frågorna för programmet är följande:

• vad får människor att ägna sig åt musik och att träna sin musikaliska förmåga?

• vilka faktorer gör musikalisk träning mer eller mindre effektiv?

• hur mycket och på vilket sätt är musikutövande relaterat till olika hälsoindikatorer, samt

• hur ser samspelet ut mellan ärftliga och miljömässiga faktorer när det gäller tidigare belagda samband mellan kognitiv och rytmisk förmåga?

Mer specifikt indelas programmet i sex delprojekt. Under projekt 1 kartläggs betydelsen av såväl externa miljöfaktorer (uppväxtmiljö, musikundervisning etc.) som personliga variabler (personlighet, motivation) för musikalisk träning och aktivitet. I projekt 2 kommer genetiska och icke-genetiska kopplingar mellan musikalisk träning och musikalisk förmåga att analyseras, med hypotesen att musikalisk förmåga har både träningsberoende och träningsoberoende komponenter, där genetiken spelar en roll för båda komponenterna. Projekt 3 rör associationer mellan musikalisk träning och generell kognitiv förmåga; positiva samband är här väl belagda, men vi kommer att studera de underliggande mekanismerna, t.ex. vilka komponenter i musikutövandet som är viktiga för de observerade effekterna (lektioner kontra egen övning, notläsning, utantillinlärning etc.). Projekt 4 syftar till att kartlägga genetiska och icke-genetiska komponenter i kopplingar mellan rytmisk stabilitet och kognitiv förmåga. Under projekt 5 analyseras hur kreativitet och framgång inom det musikaliska fältet beror av personlighet, motivation, träning och andra miljövariabler, och i projekt 6, slutligen, står kopplingen mellan musikaliskt engagemang och fysisk och psykisk hälsa i fokus. Relationer mellan å ena sidan aktivt musicerande och passivt deltagande i kulturella aktiviteter (inklusive musiklyssning) och å andra sidan hälsovariabler kommer härvid att karaktäriseras.

Sammanfattningsvis tar detta program avstamp i väl belagda samband, men utnyttjar kombinationen av projektledarnas specifika kompetenser, nya tekniker för effektiv datainsamling samt de unika möjligheter som Svenska Tvillingregistret erbjuder, för att med hjälp av storskaliga tvillingstudier analysera mekanismer som hittills inte varit möjliga att studera.

Programmet stöds av ett 7-årigt anslag från Riksbankens Jubileumsfond och generösa bidrag har även mottagits från Vetenskapsrådet, Sven och Dagmar Saléns Stiftelse samt Kjell och Märta Beijers Stiftelse. Etiskt tillstånd för programmet är beviljat av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (dnr 2011/570-31/5).