Fyra avgörande studier om hjärnan och musiken

Publicerat Blänkare

Sedan 2001 har Robert Zatorre och Antoni Rodriguez-Fornells haft ett avgörande inflytande på forskningen om musikens effekter på hjärnan skriver Louise Goupil och Jean-Julien Aucouturier i PNAS: ”Musical pleasure and musical emotions” (15/2 2019; kräver inloggning).

När vi lyssnar på musik ökar blodflödet i de delar av hjärnan som associeras med känsloliv och belöningssystem. Signalsubstansen dopamin frigörs när vi blir emotionellt berörda. Att förstärka eller hämma hjärnans dopaminsignaler med hjälp av läkemedel påverkar försökspersonernas upplevelse av den musik de lyssnar till – och till och med deras vilja att betala för den, visar en studie av Ferreri, Zatorre med flera (”Dopamine modulates the reward experiences elicited by music”, PNAS 14/12 2018).

I sin artikel presenterar Goupil och Aucouturier fyra studier av Zatorre och Rodriguez-Fornells som ”have had a remarkable influence on the neuroscience literature, and on the music neuroscience community in particular, for which the 2001 study can be considered one of the founding acts”.

Vissa saker återstår att undersöka – fungerar det emotionella belöningssystemet på samma sätt hos den som uppskattar gladpop, sentimentala schlagers eller aggressiv hårdrock?

Mer läsning:
Robert Zatorre: ”Why do we love music?

Besök The Zatorre Lab vid McGill University, Montreal.