Musikträning utvecklar språkförmågan

Publicerat Earlier lectures, Från forskningsfronten

Kraus320xMusikträning utvecklar hjärnans förmåga att hantera språk. Musiklektioner kan därför användas för att stärka språkförmågan hos barn och unga, och hjälpa barn från lågutbildade och socioekonomiskt svaga grupper att hålla jämna steg med andra i skolan. Det berättade professor Nina Kraus från Nortwestern University i Chicago, när hon gästade Kulturella Hjärnan i somras.

Professor Kraus började sin forskning med att undersöka hur enskilda nervceller i hjärnan hos kaniner reagerade på ljud. Om kaninen fick lära sig sig att koppla ihop ett visst ljud med en belöning (som en morot) blev reaktionen mycket starkare, och svängningarna i nervcellens signalerande blev regelbundnare. ”Det gjorde ett så starkt intryck. Jag kunde med egna ögon se hur  hjärnan förändrades vid inlärning! Så jag frågade mig naturligtvis: Hur kan vi använda detta för att förstå inlärning också hos människor? För att få kunskap vi kan använda för undervisning, och i kliniken?”

Tillsammans med sina kollegor utvecklade hon därför ett sätt att mäta nervcellers reaktion på olika ljud även hos människor. Helt enkelt genom att koppla elektroder på utsidan av huvudet. Mycket fascinerande var att kurvorna över den elektriska aktiviteten i nervcellerna såg nästan likadan ut som själva ljudvågen för det ljud, som försökspersonen lyssnade på. Nina provade att mata in vågen som lästes av från hjärnan i en ljudsyntesmaskin. Ut kom ett ljud som lät nästan likadant som det ljud som åstadkommit vågen. Det gällde inte bara enkla toner och ljud, utan till och med musikstycken av Mozart och Deep Purple.

Helt identiska var dock inte ljuden. Vågen i hjärnan var inte en perfekt utan en ungefärlig kopia av ljudvågen. Det blev alltid lite brus och små felaktigheter när ”hjärnvågen” spelades upp i ljudmaskinen. Men, visade det sig, försökspersoner som spelade musik åtminstone tjugo minuter två gånger i veckan  åstadkom hjärnvågor som gav mycket renare och korrektare ljud än de som inte spelat något instrument. Det gällde inte bara musikalist ljud, utan allt ljud. Att spela musik leder alltså till att hjärnan blir bättre på att hantera ljud över huvud taget.

kraus teknik2Genom att låta datorer analysera vågorna i hjärnan över både kortare och längre tidsskalor kan Nina och hennes kollegor mäta en rad aspekter av hjärnans förmåga att uppfatta ljud. Bland annat precisionen i uppfattningen av ljudet och förmågan att urskilja tajming, att skilja mellan olika konsonanter, och att filtrera fram det intressanta ljudet ur brus. Sedan har de kunnat se exakt i vilka av dessa avseenden musikträningen har effekt. Dessutom har de konstaterat att tvåspråkighet stärker förmågan i delvis andra  avseenden.

Både åldrande,  autism, läs- och skrivproblem och fattigdom har visat sig vara associerat med problem att uppfatta ljud. Med sin metod har Nina Kraus kunnat reda ut exakt vilka aspekter av höradet som är drabbat i de olika fallen. Hon noterade då att just de aspekter som är problematiska vid fattigdom samtidigt är viktiga för förmågan att hantera språk, men att de kunde förbättras av musikträning.

Har fattigdom verkligen något med vårt biologiska hörselsinne att göra? Jo, hjärnans förmågan att behandla och analysera ljud är en egenskap som kan tränas upp. Man vet att barn som växer upp i fattiga områden i USAs storstäder (och ofta har lågutbildade föräldrar) fram till sin femårsdag har hört 30 miljoner färre ord än genomsnittliga jämnåriga. Det visar sig också att deras hjärnvågor när de för höra olika ljud blir mycket blurrigare och svagare än hos barn med välutbildade föräldrar. ”Jag brukar likna dessa barns situation i klassrummet med att lyssna på radio när hallåmannen har en dov, nästan kvävd röst, bakom  brus från statisk elektricitet.”

Nina har därför startat två stora studier i fattiga stadsdelar i amerikanska storstäder (Chicago och Los Angeles), där barn som vill få extra musikträning lottas till två grupper, en som får det, och en som inte får det. Redan under det första året hade musikundervisningen en tydlig effekt på barnens läsförmåga. De barn som inte fick musikundervisning fortsatte sacka allt mer efter barn i rikare områden, medan de som fick musikundervisningen kunde hålla jämna steg med dem. Efter två år var de dessutom mycket bättre på att urskilja meningsfullt ljud ur brus.

Även sådana försämringar av hörseln som drabbar äldre kan undvikas eller lindras av ett måttligt musicerade. Inte minst gäller det förmågan att urskilja tal mot ett bakgrundsbrus, som när man pratar med varandra på en restaurang. Medan den förmågan försämras för de flesta med åldern fortsatte den hos försökspersoner som musicerade att vara ungefär lika god som hos unga. Det visade sig till och med att man inte behövde fortsätta musicera aktivt för att få det skyddet. Det räckte med att man hade spelat regelbundet på måttlig nivå (2×20 minuter i veckan) under 5-6 år som barn eller ung.

/Henrik Brändén

Nina Kraus och hennes kollegor berättar mer om sin forskning på sitt laboratoriums hemsida. http://www.brainvolts.northwestern.edu/

Tyvärr kunde vi inte spela in professor Kraus föreläsning, men här kan ni hitta en intressant diskussion hon deltog i sommaren 2014, och en föreläsning kring näraliggande teman från 2013.

 

3 Svar på “Musikträning utvecklar språkförmågan”

  1. Ljudets betydelse i klassrummet | Lustfyllt lärande

    […] Nina Kraus har en rad undersökningar  kunnat se att barn som tränar musik klarar skolan bättre än andra barn, och att ju mer man […]

  2. Yngve, en grön veganpolitiker » Blog Archive » Estetiska ämnen behövs i skolan …

    […] Musikträning Musikträning utvecklar hjärnans förmåga att hantera språk. Musiklektioner kan därför användas för att stärka språkförmågan hos barn och unga, och hjälpa barn från lågutbildade och socioekonomiskt svaga grupper att hålla jämna steg med andra i skolan.  […]

Kommentarer stängda