Staden stressar hjärnan!

Publicerat Från forskningsfronten

manhattan2-xchng1438278_44034159Stadsmiljön stressar vår hjärna, och gör oss känsligare för olika former av stress. Om detta var den tyske psykologen Peter Kirsch och Chalmers arkitekturprofessor Roger Ulrich  rörande ense under ett panelsamtal på Vetenskapsfestivalen i Göteborg i april 2012.

Roger Ulrich forskar om arkitekturens och landskapsarkitekturens betydelse för vårt välbefinnande. Bland annat berättade han om en undersökning han gjort i USA, där människor placerades i en ”bilsimulator”, där de fick ”köra till jobbet” i en normalt stressig trafiksituation. Men försökspersonerna var utan att veta det delade i två grupper: Hos en grupp fanns hela tiden utanför själva trafiksituationerna enbart urbana miljöer – affärscentra, industrier, bostadskomplex. Hos den andra gruppen blandades dessa miljöer ibland – och bara allra längst ut i synfältets ytterkanter – upp med skog, ängar och sjöar.

Roger-Ulrich-picture_Fall.09_200När de sedan ”kommit fram till jobbet” sattes alla försökspersoner att göra olika relativt komplicerade problemlösningsuppgifter. Det visade sig då att de som kunnat se skymten av lite natur under sin ”väg till jobbet” presterade betydligt bättre på dessa uppgifter. När man mätte mängden stresshormoner i blodet var halterna betydligt lägre när de gjorde uppgifterna. Och när man följde försökspersonernas ögon under ”bilresan” till jobbet såg man att de som då och då fick se flikar av natur längst ut i synfältet ofta lät blicken stanna där en liten stund, innan den gick åter till trafiksituationen.

Man har också undersökt vad det mer specifikt är för sinnesimpulser, som ger denna avslappnande effekt. När Roger redogör för dem låter det nästan som en beskrivning av den klassiska engelska parken: Grön natur, gärna en bit öppen sikt före träden, i idealfallet en vattenyta före dem. Kan man höra ljudet av fåglar är det ett plus, likaså ljudet av rinnande vatten! Denna kunskap har, konstaterade panelen, direkta budskap om hur man bör tänka när man panerar städer.

Peter Kirsch har närmat sig frågan om stadsmiljön från ett annat håll. Han har sett att risken att drabbas av depression och ångest är högre hos dem som bor i stad än på land, och att risken för schizofreni är dubbelt så stor hos dem som vuxit upp i en stad än på landet. Peter misstänker att anledningen till detta kan vara att man i städer utsätts för mer konkurrens, och att det skulle kunna göra att man blir sämre på att hantera social stress.

Peter bestämde sig för att testa den hypotesen, och gjorde omfattande jämförelser av människor som vuxit upp respektive bor i stad och på landsbygd. Man utsatte dem för social stress, genom att be dem lösa uppgifter, som ofta var mycket svåra eller olösliga, samtidigt som försöksledarna regelbundet gav negativ feedback, av typen ”Men nu gjorde du fel igen” eller ”Den här undersökningen kommer inte att lyckas om du arbetar så långsamt”.  Samtidigt mättes halten av olika signalämnen i blodet, och försökspersonernas hjärnor undersöktes med magnetröntgen.

Resultaten var så intressanta att de publicerades i den aktade tidskriften ”Nature” sommaren 2011 (se artikeln här): De som växt upp eller bodde i städer klarade stressen sämre än dem som växt upp och bodde på landet. Men det fanns också tydliga skillnader mellan dem som växt upp respektive nu bodde i städer vad gäller vilka regioner i hjärnan som blev aktiva under stressen. Vilket möjligen kan bidra till att förklara att stressen möjligen kan ge olika resultat: I det ena fallet ökad risk för depression och ångest, i det andra för schizofreni!